Främjande av digitala färdigheter är samhällets och individens gemensamma uppgift

Mirva Gullman Jessica Fagerström
5.12.2019 - 13:47
Photo: Markku Pajulahti
I takt med att tjänster flyttats till nätet har vardagen underlättats för många medborgare, eftersom man kan sköta sina ärenden oberoende av tid och plats. Samtidigt har digitala färdigheter blivit nya medborgarfärdigheter. Förändringen från närtjänster till elektroniska har varit snabb och alla medborgare har inte tillräckligt kunnande för att sköta ärenden elektroniskt.

Exakta uppgifter om hur många som har bristande digital kompetens finns inte att tillgå. Det man däremot vet, är att digitala färdigheter är något man numera bör utveckla under hela livet.

Finland är ledande bland länder i världen gällande digitala offentliga tjänster. Vi finländare har även det bästa digitala kunnandet i hela EU. Man är ändå inom den offentliga förvaltningen medveten om behovet av att utveckla digitala kompetenser, och med tanke på det har flera utvecklingsprojekt satts igång. I Österbotten pågår flera projekt med målsättning att främja medborgarnas digitala färdigheter och därtill finns ett landskapsomfattande nätverk, som har som målsättning att utveckla det digitala stöd som erbjuds åt medborgarna. Med digitalt stöd avses handledning i att använda digitala tjänster och enheter. I nätverket för digitalt stöd deltar representanter för bibliotek, medborgarinstitut och andra sektorer i kommunen, för föreningar samt för myndigheter. Nätverkets verksamhet koordineras av projektet med digitalt stöd vid Österbottens förbund.

Projektchef Jessica Fagerström konstaterar, att tillgängligheten på digitalt stöd är relativt god i Österbotten.

– Kommunernas, myndigheternas och tredje sektorns verksamhet utvecklas hela tiden, så att den kan svara på kundernas olika behov. I Österbotten beaktar man också olika målgruppers behov.

Det finns även utmaningar, och dessa funderar man på tillsammans i nätverket för digitalt stöd. Det är viktigt att informera om digitalt stöd, för det finns en risk att kunderna inte hittar de tjänster som finns att tillgå. Fältet är brett och samlad information om utbudet på digitalt stöd finns för närvarande inte. Det är även utmanande att nå ut till dem, som har de svagaste digitala kunskaperna. Det är centralt att tjänsterna har låg tröskel och att de är mångsidiga.

Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) trädde i kraft 1.4.2019 och med den verkställer man tillgänglighetsdirektivet i Finland. I lagen finns även bestämmelser om ordnandet av elektroniska tjänster samt tillhörande stöd. Enligt lagen om tillhandahållande av digitala tjänster är myndigheter som Fpa, TE-tjänsterna och kommunerna skyldiga att ordna stöd för användningen de digitala tjänster de erbjuder. Lagen ger kunden rätt till bra digitala tjänster, men medför inte någon skyldighet att använda dem. Den offentliga sektorns aktörer är däremot skyldiga att tillhandahålla tillgängliga digitala tjänster (nätsidor, mobilapplikationer). I praktiken innebär detta, att myndigheterna ska ge tydlig information om hur man kan sköta sina ärenden elektroniskt. Därtill ska kunden ha tillgång till information om var man kan få råd i användningen av den digitala tjänsten.

Lag om tillhandahållande av digitala tjänster

Lagen innehåller tillgänglighetskrav på digitala tjänster samt krav gällande planering och underhåll av myndigheternas digitala tjänster och bestämmlser angående principer för elektronisk identifiering.

I lagens 5 § föreskrivs om ordnandet av digitala tjänster, bl.a. att:

  • Myndigheterna ska i sina digitala tjänster offentliggöra kontaktuppgifter, av vilka det framgår var allmänheten har möjlighet att få råd i användningen av en myndighets digitala tjänster.
  • Myndigheterna skall inom ramen för sin behörighet och enligt behov ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett ärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Kontaktuppgifter ska finnas tillgängliga i den digitala tjänsten och de ska vara lätta att hitta. Rådgivningen ska vara avgiftsfri.

Man har publicerat en skolning (på finska), där man kan bekanta sig med lagens innehåll.

Då de offentliga tjänsterna digitaliseras ska man alltså också erbjuda stöd i användningen av dem. Utöver detta stöd för specifika tjänster finns det aktörer som ordnar allmänt, kunskapsfrämjande stöd, så som till exempel bibliotek och medborgarinstitut.

– Under senare tid har man även i dessa aktörers finansiering tagit detta i beaktande säger Fagerström.

Till bibliotekens uppgift hör enligt lagen (1492/2016 Lag om allmänna bibliotek) att främja befolkningens delaktighet och förverkligandet av kulturella grundrättigheter i ett sammanlänkat medborgarsamhälle samt att trygga likvärdig tillgänglighet till information och kultur. En central målsättning med lagen är att främja den samhälleliga demokratiutvecklingsen och stärka de allmänna bibliotekens verksamhetsförutsättningar i föränderlig verksamhetsmiljö. Ett medel är den avgiftsfria handledning som biblioteken erbjuder i användningen av digitala enheter och program samt bibliotekens egna e-tjänster. Biblioteken med regionalt utvecklingsuppdrag har fått öronmärkt tilläggsfinansiering 2019 – 2020 för uppdatering av bibliotekspersonalens kunnande gällande digitala enheter och tjänster. För Vasas del innebär detta i praktiken en informatiker, som ordnar skolning och handledning i digitala frågor för Österbottens, Södra och Mellersta Österbottens biblioteksanställda, berättar servicechef Marja Mikola från Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster. Mikola är även glad över att tjänsten med digigårdskarl, som förverkligats i Vasa huvudbibliotek under det senaste året, har varit framgångsrik. Datanomstuderande på praktik samt arbetssöakande personer har fungerat som digigårdskarlar i bibliotekets nedre aula. Främst har problem med smarttelefoner sysselsatt digigårdskarlarna. Biblioteken är i egenskap av offentliga, öppna platser med låg tröskel utmärkta ställen för olika typer av verksamhet, även digitalt stöd.

Medborgarinstituten erbjuder kurser för utvecklandet av olika färdigheter – även digitala sådana. Under senare år har verksamheten gått från mera traditionell kursbaserad undervisning som sträcker sig över läsåret mot kortare kurser och ofta även individuell handledning. Till exempel Digistuga-projektet vid Korsholms vuxeninstitut ordnar runtom i kommunen individuell och kostnadsfri handledning för alla i frågor gällande elektroniska ärenden och användningen av enheter. Verksamheten följs upp och utvärderas, så att man får mera kunskap om invånarnas behov.

Projektarbetare Anna Klemets berättar, att digistugor kommer att ordnas under våren 2020 på olika håll i kommunen.

– Man kan komma med vilka frågor som helst!

Tanken är även att kartlägga behoven hos dem som redan ger digitalt stöd, så att man kan erbjuda dem handledning och stöd i sin uppgift.  

Stöd finns alltså att tillgå, men informationen om möjligheterna att utveckla digitala färdigheter når inte nödvändigtvis alla medborgare. Mest utmanande är att nå dem, som inte aktivt söker sig till tjänsterna – oberoende om det gäller elektroniskt eller traditionellt förverkligade tjänster. Att hålla sig uppdaterad och upprätthålla sitt eget kunnande förutsätter även eget ansvar av medborgaren. Det behövs också information om medborgarnas digitala färdigheter och tillhörande utvecklingsbehov, så att vi kan stöda medborgarnas digitala kompetens i en snabbt föränderlig värld.  

Authors
Jessica Fagerström
Projektchef, Digitalt stöd projekt i Österbottens förbund

Kommentarer

Log in or register to post comments